Det första mötet
En solig dag i mitten på juni kliver vi in i det nya rummet Biosphere på Treehotel. Den världsberömde arkitekten Bjarke Ingels går före. Det är också hans första möte med det nya rummet. Han vänder sig om i dörren och ser glad ut.
— Welcome to the Biosphere.
Vi står där ett tag och bara låter saker sjunka in. Hämtar oss efter det första intrycket. Sedan tar arkitekten i Bjarke över. Den nyfikne upptäckaren av sitt eget verk på jakt efter överraskningar. In i bastun, upp på sovloftet, vidare upp på soldäcket, sedan ned igen och ut för att titta på det från olika håll, tillbaka in för att sätta sig ned i den hängande fåtöljen och åter begrunda verket.
— Jag är imponerad över hur vi har lyckats få det att se ut som en sfär, trots att själva hotellrummet är en kub så ger alla fågelholkarna på utsidan känslan av att rummet är sfäriskt.
Bjarke lutar sig tillbaka i fåtöljen med en kopp kaffe. En liten fågel flyger upp bakom honom och sätter sig vid en av fågelholkarna. Det är som om den är här för att inspektera sitt nya grannskap, se vem som flyttat in i den stora holken idag.
— Men se, den lille fugl.
En framgångssaga
Bjarke Ingels har kallats geni och det säkert med rätta. Han är född 1974 i Köpenhamn och började studera arkitektur vid högskolan för att han hoppades att det skulle hjälpa honom bli en bättre serietecknare, hans egentliga dröm. Men arkitektstudierna gav ett sug och han vidareutbildade sig i Barcelona på Technica Superior de Arquitectura. Efter olika jobb, bland annat på OMA i Rotterdam och PLOT, så startade han BIG 2005. Något som skulle visa sig vara en framgångssaga. Idag har BIG kontor i Köpenhamn, New York och Barcelona. Och Biosphere är faktiskt första projektet som just Barcelonakontoret ser förverkligas, från idé och skiss till ett verkligt hotellrum bland trädkronorna i Harads.
— Treehotel har alltid, ändå sedan de första vilda idéerna om ett hotell med trädkojor tog fart, varit drivit av arkitektur. Först med några av Sveriges mest kända arkitekter och inredningsdesigners. Tham&Videgård, SandellSandberg, Cyrén&Cyren och Bertil Harström var ju de första, säger Treehotels grundare Kent Lindvall när vi pratar med honom om det nya rummet.
— När vi byggde det sjätte rummet, The Dragon fly, var det självklart för oss att arkitekter och arkitektur var viktigt så vi valde finländaren Sami Rintala och islänningen Dagur Eggertsson till det uppdraget.
— Med det sjunde rummet, just kallat 7th room, kom en av de stora byråerna i världen in i bilden, då det rummet är ett verk av kända norska byrån Snøhetta.
På så sätt var det i princip självklart att det åttonde rummet skulle ritas av en dansk arkitekt. Alla de andra rummen hade täckts in av de övriga nordiska länderna, men en dansk arkitekt saknades i Treehotels portfolio.
— Och då fanns det inget mer naturligt än att fråga Bjarke Ingels. Han är ju en av vår samtids största arkitekter, säger Kent.
”— Treehotel har alltid, ändå sedan de första vilda idéerna om ett hotell med trädkojor tog fart, varit drivit av arkitektur.”
– Bjarke Ingels
Manifestet
Fyra år efter att Bjarke Ingels bildade BIG skrev han sitt manifest kallat Yes is more. När vi frågar honom om det är grundat i hans personlighet, svarar han att det snarare är en inställning. Det är viktigt att säga ja till det större sammanhanget. Att säga ja till sin egen personliga vinning är enkelt, men att säga ja till samhällets utveckling, det är det som är ”more”. I manisfestet beskriver Bjarke hur arkitekturen närmast kört fast i två parallella spår. Å ena sidan har du avant-garde, med galenskap och motståndsarkitektur, som lätt – eller som bäst – blir till inget annat än kuriosa. Å andra sidan har du en traditionell funktionalism som inte kommer bygga något annat än det förväntade, med andra ord en rätt så tråkig box.
— I arkitekturen har dessa inriktningar dominerat, men för oss på BIG har det intressanta varit att se vad som händer när dessa möts och interagerar. Vi är intresserade av att ingenmanslandet där i mellan ska överlappas.
Och fascinerande, när du läser manifestet, är att Bjarke Ingels redan 2009 skriver att denna överlappning leder till en arkitektur som tar sikte på att skapa socialt, ekonomiskt och miljömässigt perfekta platser, ja åtminstone har det som en objektiv målsättning.
En boll av fågelholkar
Några nätter senare sover jag själv i Biosphere. Det dominerande intrycket från utsidan är – precis som Bjarke själv upplevde det – det sfäriska. En sfär som svävar bland tallkronorna i Haradsskogen. Det runda intrycket syns så på avstånd. Det känns när jag går rampen in mot rummet. Jag går in i en boll av fågelholkar. Även om rummet i sig själv är en kub har de 350 fågelholkarna som monterats omkring kuben skapat ett klot. Arkitektur handlar också om att sätta ramar för det liv du vill leva. Och de flesta människor vill ha ett liv som inte inskränks, utan ett gränsöverskridande liv som vidgar och förverkligar. I Biosphere är den mörka interiören en möjliggörare för att de stora fönstren ska släppa in naturen in i rummet. Mötet mellan ute och inne förstärks då nästan 50% av väggarna är glas och resten absorberande mörka toner. Din blick dras till det som är utanför. En bofink sitter vid fågelmataren när jag kommer. Det känns fantastiskt.
”— Fågelmatning har blivit ett nödvändigt komplement i en värld i förändring.”
– Bjarke Ingels
Yes is more
Första gången Bjarke Ingels ”hedonistiska hållbarhetskoncept” uppmärksammades för en bred massa var väl när ritningarna till Copenhill i Köpenhamn visades. Stadens sopförbränningsstation skulle byggas med en artificiell skidbacke på taket, 85 fallhöjdsmeter. För en byggnad är inte bara en byggnad, en byggnad ska ge tillbaka till omgivningen, till och med förbättra omgivningen. Yes is more. På Treehotel var den naturliga att tänka vad som finns i skogen, och vad som påverkas i den här skogen om det byggs ett hotellrum.
— Ingreppet i naturen påverkar förstås fågellivet. Därför funderade vi på vad som kunde hjälpa småfåglarnas liv och då växte denna idé med fågelholkar och fågelmatning fram naturligt.
I Harads finns dessutom en stark tradition av fågelskådning, då författaren och ornitologen Arne Blomgren levde här. Bland fågelskådare är Blomgren känd för sitt arbete med lavskrikan. Men för Biosphere och dess utformning, de många fågelholkarna och de stora glasfönstren, har ornitologen Ulf Öhman från Norrbottens ornitologiska förening varit behjälplig. Det är ingen hemlighet att fågelpopulationer världen över minskar, det även på en plats som Harads. Men i Harads ville Bjarke Ingels skapa en byggnad som inte skulle påverka fågelpopulationen negativt.
— När jag besökte Treehotel, innan pandemin och innan det här projektet hade börjat, upplevde jag att jag var mitt i naturen även om jag var i ett bekvämt hotellrum. Jag undrade om det gick att ta det ett steg längre och inte bara bjuda in människor som hotellgäster, utan också andra som älskar skogen.
— Och genom att Treehotel skapar ett helt hotellrum som fungerar som en fågelmatare och som fågelbon kanske också gäster tar med sig initiativet hem. För fågelmatning har blivit nödvändigt komplement i en värld i förändring.
Doften av trä
Bjarke Ingels återvänder till sin kaffekopp och till rummet, när den nyfikna bofinken flugit sin väg. Han skrattar lite åt mötet. Säger att han inte trott att fåglarna skulle välkomna bygget så snabbt. Bjarke drar in luft genom näsan och undrar om jag ”känner doften av trä”? Plywooden är nymålad men visst finns den där, trälukten.
— Det är underbart med den renässans som trä fått även i stora byggnader. Här i norr har ni det som en del av vardagen, men nu byggs det ju både höghus och funktionella byggnader i städerna också. Vi [BIG] vann nyss tävlingen för hur den nya delen av Zürich flygplats ska se ut. Den bygger vi i trä.
— Ja, ett gigantiskt trähus som ska stå klart om tio år.
Han kommer åter på fötter, kollar in funktionerna för den gömda minibaren och sedan öppnar han dörren till bastun och duschen. Kollar det igen.
— Ikväll ska jag ta en bastu och titta på fågellivet, säger han och ler.
Sedan går han åter upp till sovloftet och trycker ner den automatiska stegen som leder upp till takterrassen. För så ser Biospehere ut. På bottenvåningen finns bastu, dusch och toalett samt en lounge. Ovanför finns ett sovloft med en rymlig dubbelsäng under ett takfönster som ger löften om midnattssol och norrsken. Från sovrummet går det sedan att komma upp på takterassen. Och då är du verkligen bland trädkronorna. När vi står uppe på takterassen passerar en morkulla på kvällssträck. Bjarke säger:
— Jag är ändå lite imponerad över att vi lyckats få det att kännas så stort. Hur bra inne och ute möts. Hur liksom blicken dras ut i naturen.
Lär dig mer
Treehotel ligger i Harads, nära Luleälven, ungefär 10 mil från Luleå airport. När gästerna anländer till området checkar de in på Brittas pensionat och har därefter en cirka fem minuter lång promenad upp till Treehotel. Treehotel är beläget i högrest tallskog med vidunderlig utsikt över Luleälven. Läs mer på treehotel.se.
”Den lille fugl”
Som redan sagts är Biosphere Barcelonakontorets första projekt som färdigställs, men det är också BIG’s nordligaste projekt hittills och Bjarke själv tror att det kanske är det minsta rum de byggt. Några nätter senare, alltså när jag själv sover i rummet, vaknar jag till. Kanske av ett litet ljud i det som nästan är total tystnad. Eller kanske bara av mig själv, att jag behöver byta ställning. Jag tittar ut och där på en fågelholk sitter ännu en bofink och spanar in hotellet. Jag kommer på att Bjarke sagt: ”Empati är en förutsättning för arkitekturen”. Och jag tänker att ”den lille fugl” hade tur över att just BIG tog sig an projektet. Det blir spännande att följa hur småfåglarna kommer att ta sig an det nya grannskapet. Jag vinkar godnatt till den nyfikna bofinken och somnar genast om igen. Själv har jag redan anpassat mig till denna nya värld.
