In sauna veritas

Bastukademien

”I bastun finns sanningen”, åtminstone är det vad Svenska Bastuakademien hävdar med sitt valspråk: In sauna veritas. Men är du uppvuxen med bastuprat, både hemma och på den kommunala badanläggningen i norr, vet du om att det är bäst att ta det mesta med en nypa salt. Det skarvas på fiskehistorierna även i bastun. Och vem minns inte Mikael Niemis fantastiska berättelse i Populärmusik från Vittula. Om ett bastubad, när den unge huvudrollsinnehavaren av boken trodde han skulle få sig berättat av farsgubben det mest pinsamma av allt i livet för en tonåring, det där om blommor och bin. Men också hur det visade sig att farsgubben bara ville berätta om vilka släkter som deras egen släkt låg i fejd med, som han alltså skulle passa sig för på dans och i andra sammanhang. En historiskt bra vändning av en story.

Bastuakademien startade i Jukkasjärvi, på hembygdsgården, som sedan många år drivs av Icehotel. Att det skulle bildas vid Torneälven var på sätt och vis självklart, här finns en stark bastukultur. Att det skulle kallas akademi handlar självklart om syftet, bildarna ville sprida en god bastukultur till världen. Men dessutom är det så att självaste Svenska Akademien fick sina första tillgångar från laxfisket i Tornedalen och det kändes lite som ett historiskt vingslag med två akademier, en för snille och smak och en för välbefinnande, grundade vid Torneälven. Numera ligger dock Bastuakademiens huvudsäte vid Kukkolaforsen. Förutom att det närmast är självklart att det ska ligga i Tornedalen så är det inte mer än rätt att det också ligger i Kukkola, med ett bastumuseum och minst 13 olika bastuanläggningar. Och på Icehotel kan du numera ta en bastu om du stannar i en kall suite, i delen av hotellet som har kalla sviter året runt. Dessutom har hotellets designansvarige Luca Roncoroni skapat en suite som heter Sauna i Icehotel 365. Så även i en plats av is är bastun central.

A och O

I Tornedalen var och är bastu a och o. Platsen där du föddes men lika ofta platsen där du fick ligga, efter att du dött, innan sista vilan. Rökbastun, den speciella inrättningen som finns i Tornedalen, var en helt kliniskt ren plats. I alla fall bakteriellt. Att du själv kommer ut därifrån med lite sot på händer och skinkor och en lätt doft av basturökt korv över dig är faktiskt bara bra, alla bakterier har dött sotdöden där inne, innan du klev in.

En sommarkväll bastar jag rökbastu med Martin Spolander, VD för Kukkolaforsen, som förklarar proceduren.
— Rökbastun kan kanske kallas en uråldrig bastu. Själva huset saknar en skorsten och när du eldar blir all sot och rök kvar i huset.
— Det som är viktigt är att man har ett stort magasin av sten som blir varmt och behåller värmen länge. För när det är varmt i bastun öppnar man och vädrar ur röken och sen bastar du som i en vanlig bastu.
Efter rökbastun duschar vi av oss och kliver in i en vanlig bastu. Martin är inflyttad till Kukkola men han har kommit att anamma bastukulturen i Tornedalen.
— Jag hade väl inget val, om jag skulle stanna här, säger han och skrattar samtidigt som han slänger lite vatten på kaminen så det fräser och ångar.
— Men nu har jag lärt mig uppskatta en bra löyly.

Löyly

För allting handlar om komfort, om löyly. Men det visste inte de som bestämde i Sverige på 1700-talet. Då trodde de att bastun var ett syndens tillhåll där syfilis spreds, så 1725 förbjöds bastun i vårt land. (Ett förbud som visst inte är hävt än idag.) I norra Sverige, i Finland och i Ryssland struntade man förstås i det här förbudet och fortsatte basta ändå. Man behövde hålla sig ren och man behövde få en stunds avkoppling. Ja, numera är den finska bastukulturen så inbäddad i folklivet att det blivit upptaget på UNESCOs världsarvslista.

En bastus viktigaste funktion är dess atmosfär eller löyly. Visst, det ska bli varmt och svettigt men det ska bli det på ett behagligt sätt. För att skapa detta behag finns några saker att tänka på. Det är till exempel viktigt att alltid ha rätt material i bastun. Gran brukar vara vanligt som panel i bastur, men är inte bra material att göra laven, det du sitter på, av. Gran har en tendens att kåda och det är inte alls skönt att sitta på varm kåda. Tall har också traditionellt använts, eftersom finns gott om fura i norr, men det träslaget har en tendens att böja sig. Dessutom håller tall sämre och spricker. Asp är billigt och relativt rent. Eftersom trät är ganska hårt kan det spricka och det blir också varmt, så för vacker asp är det noga att du väljer bra kvalitet. Al är liksom ryggraden i bastubyggandet i Finland, den lite röda tonen i al ger också väldigt snygg inredning. Cederträd och eukalyptus är lite mer ”exotiska” val och kanske inte precis lokalproducerat, men är ändå vanligt i bastubyggande världen över. Men om du väljer al för laven och gran för panelen är du väldigt nära ett arktiskt ideal. Det som är smart att tänka på när laven görs, är att den ska skruvas underifrån. Att sitta på heta skruvskallar är absolut dålig löyly.

Hälsosamt?

Men även om nu hela världen håller på med värmande badanläggningar, besvarar det väl inte frågan om det är bra för oss människor? Doktor Hans Hägglund är ansvarig för bastulabbet som precis byggts på Sunderby Sjukhus. Där ska folks hälsa och välmående studeras vetenskapligt. Hans Hägglund själv liknar bastu vid kärlgymnastik. Han har släppt ”Bastuboken – heta fakta om bastu och hälsa” om detta. Det finns mer 500 studier, skrivna på engelska, om bastubadandet och SPA-kulturens påverkan på hälsan. Den största är från Finland där 3000 finska män intervjuats och sedan har deras hälsa kunnat följas i en lång studie omkring det som en gång i tiden kallats den fattiges apotek.
— Det man ser är att ett bastubad ger samma slags motion som motsvaras av en promenad, eller lättare jogging och simning.
— Allt i den finska studien, och andra studier, visar på att regelbundet bastubadande minskar risken för att dö i hjärt- och kärlsjukdom, dessutom en minskad risk för demens, stroke och i princip en halvering av risken för att utveckla högt blodtryck.
— Dessutom ser man att människor med kroniska sjukdomar, exempelvis hjärtsvikt också förbättrar sin hjärtfunktion. Men detta behöver studeras mer i detalj.
Och hur är det då med människor som är friska?
— Bastun är ett bra sätt att fortsätta hålla sig i form.

Bastu i världen

Rökbastu kanske inte låter så bra vid första anblick, med en doft av basturökt falukorv över dig. Men ändå, rökbastun var en stor del av det arktiska livets möjlighet. Bastur finns i hela världen, den turkiska ångbastun har vi till och med importerat till den arktiska miljön, på spa och badland i Kiruna, Boden, Luleå, Harads, Piteå med flera ställen går det bada ångbastu med inspiration från medelhavets Hamam. Ja, för även där är ju bastubadandet djupt kulturellt rotat. Om en turkisk man förbjöd sin fru att basta, gav det henne rätt att skilja sig. Hamam, kulturen kring badandet, kommer från det romerska riket och dess thermae, eller varmbad. Även Japan har sina bad i varma källor, så kallade ryokans vilka förstås också är populära besöksmål. Men som vanligt är det ändå de gamla grekerna som vi får skylla hela den framväxande spa-kulturen på. Från början badade även greker kallt, men i byn Laconica tyckte man det var jobbigt och skaffade sig uppvärmt vatten. Dessa laconican baths blev kända, och spred sig. Eftersom Laconica ligger i provinsen Sparta, så skulle man kunna säga att det är här hela spa-kulturen börjar. Det skulle dock själva orten Spa, i Belgien, absolut inte uppskatta, så vi låter det vara. Närmare oss,i Swedish Lapland, har förstås Finland sin saunas och Ryssland sin banyas. Detta ångbad, banya, har en central plats i den ryska kulturen. När den ryske konstnären Boris Kustodiev skulle måla en rysk Venus, var hon förstås naken i en banya med en lövruska i hand. Precis som vi ikväll.

Ett bastupotpurri

Genom åren blir det mycket bastubad i den här destinationen. Och att drista sig till att minnas några speciella ögonblick, annat än det vardagliga, så är det här några som kommer till mig:

• I fjällen. En sensommardag, när jag vandrat Kungsleden från Tärnasjön upp till högplatån vid Aigertstugan och får göra upp eld i bastun, och sitter och ser Vindelfjällen bada i soldnedgångsljus. Det finns dessutom fler bra bastur längs Kungsleden, många fler.
• Att anlägga en bastu. När vi hade hyrt Älvkungen i Sorsele, med skeppare och allt, och en timme senare anlade med båten vid Janne Sorséns flytande bastuflotte i Forsnäs. De där sommarnätterna som aldrig kommer tillbaka utan bara njuts i ett intensivt här och nu.
• Att det finns bastu till de kalla sviterna på Icehotel 365 är nästan en slags självklarhet, bastun är ju närmast central för turismens framväxt här och Bastuakademiens tillkomst.
• Jag brukar verkligen inte ha något emot att paddla ut till Aurora Safari Camps bastuflotte på Råneälven heller. Känner jag tillförsikt med mig själv dyker jag från takterrassen på flotten. Annars blir det ”bomben”. Det är förstås uppfriskande.
• I Kukkola, ja det har jag ju redan nämnt, älskar jag att sätta mig ner på laven i rökbastun. Det är något speciellt med denna närmast uråldriga form av bastu.
• Och sen den långa bryggan ut från den trivsamma timmerbastun på Båtsuoj mellan Slagnäs och Arjeplog. Bryggan som nästan får en att ångra tanken på ett dopp men absolut motiverar en att gå in i bastun igen.

Arktisk top-notch

Självklart har nya och moderna bastur och Spa-anläggningar vuxit fram på de fina hotellen i städerna som finns i Swedish Lapland, Camp Ripan i Kiruna och Hotell Kust i Piteå är och några som jag tänker på direkt. Dessutom gäller det väl att inte glömma bort gamla kommunala badhus, institutioner i själva samhällsbygget. Pontusbadet i Luleå är en sådan arkitektonisk fullträff. På fredagsmorgonen cyklar jag dit, simmar en timme, bastar en timme och sedan får vi se om jag orkar något mer på kontoret innan lunch. Inte är det heller någon slump att Treehotel har sju rum men två bastur. Och att bastun ligger centralt i bygget.

Men om man skulle stoppa ihop allt det här i ett enda bygge? Om man skulle göra den arktiska bastubadsdrömmen till en anläggning, hur skulle det då se ut? Ja kanske har arkitekten Bertil Harström och designern Johan Kauppi kommit det allra närmst i projektet Arctic Bath. Ett flytande kallbadhus på Luleälven med två bastur, ett spa och en restaurang. Dessutom med både flytande boenden och rum på land. En bastubadares dröm, med en kall isvak att glida ner i mellan varven. Arctic Bath är helt enkelt en bastuflotte i världsklass. Precis vad du väntar dig i av ditt arktiska besök.