Det samiska språket är ett finskt-ugriskt språk som är nära släkt med finskan, och ungerskan. Det finns många ord och uttryck som beskriver natur och renskötsel. Samiskan är uppdelad i tre huvudsakliga språkområden: östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. De tre språkområdena delas sedan i sin tur upp i minst nio språk, eller dialekter. Samer talar östsamiska i Ryssland, centralsamiska i Finland, Norge och Sverige, och sydsamiska i Norge och Sverige.
I Sverige talas dialekterna nordsamiska, lulesamiska, arjeplogsamiska, sydsamiska och umesamiska. Skillnader i dialekterna är som mellan språken svenska, norska och danska. Skillnaderna mellan de samiska dialekter som geografiskt ligger längst bort från varandra är lika stora som skillnaden mellan svenska och tyska.
De samiska namnen och landskapet
Om man förstår de samiska namnen på kartan kan man se landskapet framför sig. De har ofta koppling till hur terrängen ser ut och vilket värde platsen har ur näringssynpunkt: för fiske, jakt, renskötsel och samlande av till exempel bär. En plats kan också vara uppkallad efter någon person eller händelse på platsen. Som till exempel Nikkaluokta som betyder Nikkas vik och stavas med nordsamisk stavning: Nihkkáluokta.
Fjällen, dalarna och vattendragen har ofta namn som beskriver hur de är och ser ut – ett fjäll med efterleden ”-bákti/bákte/pakte” är med all säkerhet brant och ett fjäll med efterleden ”-tjvadda” är ett fjäll utan branta sidor, alltså motsatsen till -bakti. De samiska orden kan stavs olika beroende på vilken dialekt det är.
Ofta är namnen sammansatta som till exempel Badje och lánnda blir Badjelánnda (Padjelanta på svenska) och betyder ”det högre landet”. För att underlätta skriver man kända namn som har etablerats med både samisk och svensk stavning, till exempel Darfál/Tarfala.
Läs också
200 ord för snö
Giebmegáisi
Giebmegáisi/Kebnekaise betyder hög och spetsig fjälltopp med kittel. Kebnekaise har inte någon kittelformad topp som namnet antyder, medan Duolbagorni/Tuolpagorni har just det. Över hundra år sedan kallades Duolbagorni, för just, ”Kebne kaise” eller ”vår kittel” på nordsamiska men namnet byttes ut längre fram. En teori till varför, är att när en av de första expeditionerna nådde Kebnekaisemassivet utgick de att (den knapphändiga) kartan pekade ut det högsta berget, inte den med ett karakteristiskt utseende, och gav Duolbagorni ett nytt namn.
Så oavsett om du ute och vandrar i fjällen eller kör runt på vägarna i de nordligaste delarna av Swedish Lapland, kan det vara praktiskt att känna till några samiska ord och deras betydelse. Vägskyltar är ofta skrivna på både svenska och samiska. Och ibland även på meänkieli, ett annat minoritetsspråk, men det är en helt annan historia.
Några ord och deras betydelser
jávri/jávrre = sjö
bákti/bákte = klippa, klippbrant
dievvá = kulle
gorži/gårttje = vattenfall
johka/jåhkå = bäck, å
luokta = vik
njárga/njárgga = udde
stuor/stuorrá = stor
čohkka/tjåhkkå = (fjäll)topp
unni/unna = liten
vággi/vágge = dal
várri/várre = berg, fjäll
Mer om den arktiska livsstilen
