En plats att bevara

Röda timmerstugor i ett slags organiserat gytter runt en av norra Sveriges vackraste kyrkor. Det är väl inte en helt rättvis bild av Världsarvet Gammelstad, men det är ändå så du kan känna när du tar en tur bland ”stadens” gränder. Allting är välmålat i Falu rödfärg, med vita knutar, i en slags av nordisk furuidyll. Och går du runt i kyrkbyn med guiden Christoffer Svensson Ehlin är det oerhört lätt att smittas av en längtan till en tidsresa. Det blir på något sätt självklart att du hade velat vara här, på den tiden när kyrkplikten tvingade bönderna att masa sig in till gudstjänsten varje söndag, med frieri och partaj som bonus. Bodde bonden en mil bort var hen här varje helg, två mil bort så var det varannan helg som gällde och så fortsatte det. Ju längre bort, ju mindre kyrkoplikt. Samtidigt gav detta upphov till ett annat problem, det var helt enkelt inte möjligt att åka fram och tillbaka bara över en söndag för många av socknens bönder. Istället fick dessa lov att bygga ett hus på kyrkans mark. Plötsligt hade kyrkstäderna vuxit fram. Varav den mest välbevarade är Gammelstad utanför Luleå.

En plats att bevara

I Sverige finns i dag sexton kyrkstäder kvar, varav i princip alla ligger i den nordligaste delen av landet. Och där tretton finns inom det område som utgör destinationen Swedish Lapland. Från Ammarnäs i fjällen och Lövånger i Skellefteå vid kusten, upp till Råneå ligger koncentratet av dessa. Många med bara någon enstaka eller ett tiotal stugor medan Gammelstads kyrkstad utanför Luleå består av kring 400 stugor och sockenmagasin. Sedan 1996 finns Gammelstads kyrkstad med på UNESCO:s världsarvslista över platser värda att bevara för framtiden.

Det kan kanske tänkas alldeles vansinnigt tråkigt att gå omkring och höra på kyrkohistoria, men tillsammans med guiden blir saker och ting – inte alls – varken kyrkligt eller mossigt.
– Vad säger du, jag har fått nyckeln till Klocktornet så vi kan faktiskt få gå upp där idag, säger Christoffer.
– Det är trångt och bökigt och vi brukar inte ta upp gäster dit, men jag tänkte du kanske vara intresserad av Luleås högsta svartbygge.

Ja, vem är inte det?

Svartbygget

Bönderna kring Gammelstad var rika. Laxfisket i Luleälven var en enorm inkomstkälla. Faktum är att när vi pratar om stadsflytt, i både Gällivare och Kiruna, för gruvnäringens skull, så är det här inget nytt för den här delen av Sverige. Redan på i mitten på 1600-talet tvingades norrbottningarna att flytta staden Luleå, från just läget vid Gammelstad till sitt nuvarande läge vid Luleälvens mynning. Detta på grund av att landhöjningen gjorde hamnen i Gammelstad för grund för skepp att segla in och ut och hämta den fångade laxen. Luleälvens silverfärgade lax var då att jämföra med dagens malm i Malmfälten.

Hur som helst hade dessa burgna medborgare beställt en ritning av en lokal arkitekt för ett nytt klocktorn man ville uppföra. I Uppsala, där dessa ritningar skulle godkännas, var man dock av en annan uppfattning om hur det skulle se ut och ritningarna gjordes om. Men när de nya ritningarna kom tillbaka till Gammelstad, parkerades dessa, i någon skrubb. För Luleborna skulle ha det på sitt sätt, det skulle verkligen inte Uppsala lägga sig i, så utan lov och utan godkända ritningar uppfördes klocktornet i Gammelstad.

Egensinniga bönder

Och kanske kom de undan med sitt egensinne, dessa bönder, just för sin goda ekonomi. Gammelstads kyrka, som stått på samma plats sedan 1492, är verkligen utsmyckad och omhändertagen. Altarskåpet, som berättar om Kristi lidande, är ett av landets finaste. Det beställdes inte nästgårds, utan kom från Antwerpen där det bästa hantverkarna fanns och kostade 900 mark silver. En enorm summa pengar år 1520, men bönderna i trakten sägs ha betalat alltihop kontant och i förskott.

Carl von Linné är på besök i Gammelstad under sin resa i Lappland år 1732, och även om det väl är för Flora Lapponica som resan blir vetenskapligt känd, går det mesta om en midsommarhelg med allt vad det innebär, att läsa om i boken Iter Lapponicum. Den ekonomiska faktor som Luleälven bidrog med till det svenska statsbygget var bland annat att pengarna från laxfisket här betalade bygget av Uppsala universitet, och som kuriosa i sammanhanget sägs det att laxfisket i Torneälven en gång lade grunden till Svenska Akademiens skattkista. Så trakten har alltid varit välbeställd.

I bagarstugan

På strövtåg genom Kyrkbyn hamnar du så gott som alltid förr eller senare nere på friluftsområdet Hägnan. En plats som många småbarnsfamiljer tackar sin lyckliga stjärna för, då området är utmärkt för att underhålla även de minsta familjemedlemmarna genom att ströva omkring fritt mitt i en levande landsbygd bland djur och historia.

I den gamla bagarstugan på Hägnan bakar antikvarien Ann-Louise mjukbröd. Vi blir inbjudna i den väldoftande stugan och på bordet står kaffe, nybakt bröd och smör. Ann-Louise kavlar ut degen och säger att ”ju bättre och vackrare kakor man gör ju snyggare partner får man”.
– Och det ska ni då veta: Gubben min han är stilig.